Saras viktiga resa!

Igår när vi var och hälsade på hos barnfamiljen så reflekterade jag bara över vilken stor förändring det faktiskt är nu jämfört med när jag vägde som mest. Jag är nere på golvet och lika fort upp därifrån om jag skulle behöva det. Jag är inte lika smidig som andra men jag KAN göra det nu. Jag kan ta mig upp och ner från golvläge utan större problem. Utan att behöva få hjälp, ta 5 minuter på mig, ta stöd på möbler osv. Att jag kan det känns extra bra såhär i vintertider då det är riktigt läskigt att veta att man är som bambi (ramlar/halkar alltid) men att man knappt kan ta sig upp - speciellt inte om man är själv ute. Det är rätt otryggt.. men nu så, nu kan jag själv och blir dessutom bara smidigare för varje kilo som försvinner från min kropp!

Lika sjukt som det måste låta för andra som alltid kunnat göra det är det sjukt för mig att jag kan det nu.  Jag har lite svårt att få in det i huvudet för jag är så van vid att jag inte kan.

Fast det är inte bara det, jag kan stå på knä! Det fanns inte en chans förr att det skulle hända tidigare, inte på golv och inte på mjukt underlag men nu kan jag stå på knä om jag skulle behöva det.. vilket också är hjälpsamt när man ska ta sig upp från golvet.

Det underlättar rätt mycket när man ska leka med små barn kan jag säga.. :)