Saras viktiga resa!

Packa, rensa, packa, rensa och plugg på det. Återkommer imorgon!

Glad Påsk på er!

.. inte för att det känns som påsk då vi som jag nämnt innan inte firar det alls i år. Inte ens ett ägg har det blivit! Idag har det varit så himla fint väder (18-20 plusgrader och sol) men jag har suttit inne större delen av dagen och pluggat. Kände att jag låg lite efter min egen planering då jag tog ledigt igår. Vi åkte i alla fall ut till Tylösand en sväng på eftermiddagen, till Philips pappa. Blev bara en halvtimme eller så men var härligt att sitta i solen en stund och blicka ut över havet.

 

Min kropp verkar inte vilja göra sig av med kilon så som jag tycker den borde göra. Jag tycker jag sköter mig och äter på ett sätt så att den borde tappa mer än vad som visades på vågen imorse.. ett resultat som var rätt tråkigt. Funderar på vad jag måste förändra.. har en känsla av att för mycket fett används till stekning (ofta sambon som steker maten) så vill dra ner på det. Kanske äter jag för mycket salt (saltoman). Kanske utesluta light läsken helt och hållet? Jag äter en del riskakor nu jämfört med förr när jag viktminskat men jag vet inte varför de skulle påverka negativt, jag äter inte dem på ett sätt att de småäts här och var eller att det blir så många att kaliorierna stiger i taket, snarare tvärtom.. de är kalorisnåla och jag äter en eller två av dom vid en fast måltid. Jag vet inte.. jag vill gå ner kilo(n) och inte hekton. Sen gör jag knappt nummer två nu för tiden så kanske behöver se över det också..

 

Jag vet att man inte "ska" väga sig varje dag men jag klarar inte av att inte ha koll på läget. Jag vill inte stå där på måndagarna och bli jättebesviken när jag tror resultatet ska bli bra och så blir det dåligt. Jag vill förbereda mig för vad som komma skall.

 

 

Vi var på 3-årskalas idag på kvällen. Inte det vanligaste med barnkalas på kvällen men det blir som det blir ibland med skilda föräldrar. Var rätt trevligt att träffa lite folk men som vanligt blir jag grymt trött efter sådana sociala tillställningar där ljudnivån är riktigt hög. Borde nog kolla upp min hörsel, jag har mer eller mindre självdiagnostiserat mig med nedsatt hörsel bara. Har ofta problem att höra vad människor säger rent generellt. Aja var inte mer om mina krämpor jag skulle skriva om, haha. Kalaset var trevligt som sagt och jag tackade nej till både tårta, kakor och chilinötter och nöjde mig istället med en kopp kaffe med ltie mjölk i. Känns gött.

 

Annat som känns gött är att jag idag bokat in min första intervju till c-uppsatsen (tisdag). Riktigt glad för det!

 

.. och så avrundar vi det här inlägget med en dagsfärsk bild som Philip tog på mig tidigare idag.

 

Sambon har ont i foten och har klagat lite på det de senaste dagarna och så även igår. Sambon är en frisk, smal kille som spelat fotboll hela dagerna när han var yngre, som kan jogga flera kilometer fast han inte tränat på år och då dessutom utan att bli särskilt trött. Så att han har ont i foten är en stor grej för honom, för han har inte ont annars, han får knappt huvudvärk.

 

Det kanske låter sjukt men när vi pratade om hans fot igår så insåg jag att jag inte vet hur det känns att inte ha ont. Jag har alltid ont i min kropp, mer eller mindre ont. Det är mitt normalläge, att ha ont. I benen, knäna, ryggen, axlarna, armarna, magen, fötterna, nacken.. allt gör ont, ibland är det i bakgrunden och ibland är det mer intensivt. Jag insåg också att det antagligen är därför jag inte oroar mig så mycket när nya krämpor dyker upp (som andra sprungit till läkaren för direkt).. för jag är ju så van, det är ju bara en sak i mängden. Nu spelar väl viss läkarskräck in också men jag oroar ju mig inte ens.. så det är inte bara läkarskräck. Kan inte ens komma ihåg en tid där jag inte hade ont.

 

Haft grymt ont sen promenaden häromdagen till exempel. Mina ben.. jag vill bara hugga av dom för jag kan inte hantera smärtan (kommer från knäna). Mina knän har verkligen blivit så himla dåliga sen jag ramlade i tvättstugetrappen. Står jag upp lite för länge eller tar en promenad så värker dom något extremt kommande dagar. Sitter jag för länge så blir dom så stela att jag knappt kan gå.

 

 

Klev upp vid 6.30 då jag hade handlingen (c-uppsatsen) idag vid 10.30 men tänkte passa på att sitta på biblioteket lite innan dess, gillar att hänga på dörren när de öppnar för då finns det sittplatser ledigt och det är ingen som varit och tagit de böcker jag vill kika i innan mig (studentlitteraturböcker som inte får lånas ut).

 

 

Dagen har gått så sjukt fort och jag känner mig som en zombie! Verkligen. Handledningen gick bra, biblioteksbesöket gick bra och ja det mesta har väl gått bra idag förutom att min energinivå dalade något extremt när jag kom hem.

 

Borde sätta igång och plugga lite nu innan sambon kommer hem men jag orkar verkligen inte. Så det får bli att slappa, har ju tydligen en hel påsk på mig att plugga.. en påsk som känns väldigt dåligt planerad, hallå.. jag tappar ju typ en vecka nu! Behöver börja göra intervjuer! :)

 

Angående påsken så kommer den inte firas överhuvudtaget och jag känner mig glad för det. Jag är en traditionsmänniska och älskar sånt men just påsken har jag aldrig haft några större traditioner för, kanske lite ägg (+målning när man var liten), godis (GOOODIS) och middag med familjen men inget särskilt egentligen. I år äter jag inte godis, min familj är långt bort, jag ser inte riktigt behovet av att måla ägg men jag kanske äter något ägg till frukost. Det känns skönt att inte fira i år för det betyder att det är en helg som alla andra. Helger har nog med frestelsemoment, jag behöver inte få dubbel påverkan av att det dessutom är påsk med allt firande därtill. Bästa med att det är påsk är att jag får ha hemma sambon i fler dagar än vanligt!

 

..och precis där förbrukade jag sista droppen energi. Zzz.

Varit lite ont om promenader nu då jag haft ont i mina ben (från knäna) men idag kom jag ut på en 38 minuters promenad i solen. Var faktiskt riktigt varmt i solen och trots att jag inte tyckte jag hade allt för mycket kläder på mig så var det just det, för mycket. Svettigt värre.. men hur härligt är det förövrigt inte med sol, med blommorna här och var och att blad och löv äntligen börjar slå ut lite. Det är grönt och härligt!

 

Tung och ledsen dag men jag stog emot suget att tvångsmässigt tröstäta.. sjukt hur det suget, det beteendet, är så nära till hands trots att man egentligen är motiverad och fokuserad. Glad att jag stog emot idag, skönt också att dagen snart är slut.

Vi har börjat packa! Varje dag senaste 1-2 veckorna har jag sagt att vi borde packa men så kommer allt annat i vägen och ingen kartong packas. Nu är det mindre än tre veckor tills vi flyttar och ja jag vet att det fortfarande finns gott om tid men jag vill gärna börja tömma skåp och lådor och städa ur dom redan nu så att man inte har ALLT där i slutet. Jag vill också göra saker lite då och då med tanke på mitt plugg som också ska göras under den tiden. Det funkar liksom inte att avsätta en hel vecka till flytt och flyttstäd utan det är bättre att varva det med plugget. Sen är jag kontrollfreak och planeringsfreak och tycker om att skriva listor och tycker absolut inte om att vara ute i sista minuten.. det bidrar ju också ja!

 

4½ kartong är packad och jag förstår verkligen inte hur det är möjligt att vi har så mycket grejjer som vi inte använder men som vi sparar för de få (FÅÅÅÅ) tillfällen de används. Jag menar, vi har massa uppläggningsfat men det använder vi ju bara när vi bjuder folk på middag. Hur ofta bjuder vi på middag? En gång om året kanske men sparas ska alla sjuttioelva faten göras, de är ju fina. Samma med alla skålar, de används inte jätteofta men de är ju bra att ha för ibland används dom ju.. Nu är jag inte ens den som tvekar att rensa ut, jag älskar sånt men just köksgrejjer är så himla svårt att rensa bland tycker jag.

 

Vi längtar faktiskt till flytt, ska bli trevligt med lite förändring och vi längtar tills vi har egen tvättmaskin och den inglasade balkongen. Även om lägenheten är en tillfällig sådan så ska det bli riktigt trevligt. Jag insåg dock igår att det bara är tre veckor kvar att bo i den här lägenheten.. jag har hela tiden varit så fokuserad på nästa och hur trevligt det ska bli att jag glömt att jag faktiskt ska lämna den här lägenheten. Känns lite sorgligt ändå, det är en superlägenhet som vi har haft många fina och bra stunder i.

 

.. men förändring är bra! Jag brukar sällan bo i samma bostad länge (tacka min mamma för det..). Har flyttat över 20 gånger i mitt liv (jag är 28 år). Känns lite skumt att bo på ett ställe (lägenhet/hus) längre än ett år.. (vi har bott i denna i två år nu). Mamma tyckte om att byta boende när jag var yngre och jag har tydligen fortsatt det beteendet. Jag har dock tagit det lite längre och flyttat till olika städer och inte bara inom samma stad. Började i Malmberget (Gällivare), sen Borlänge, Falun, tillbaks till Malmberget/Gällivare, Luleå och nu Halmstad och sen tillbaks till Luleå så snart vi lyckas få jobb där. Som sagt, förändring är bra! :)

 

Försökte fota lite av de kläder jag beställt och köpt på senaste.. meeeen, det gick sådär.. hehe, måste putsa speglarna för att kunna visa mörkare plagg och se det orkar jag inte göra idag!  Jag har alltid sagt att jag kommer bli ruinerad den dagen då jag kan köpa kläder från ett större utbud.. jag förstår inte hur tjejer som kan köpa bland de "vanliga" storlekarna gör det. Jag skulle bli helt galen av alla möjligheter!

 

Den här kjolen är ny! Jag älskar den. Jag menar, jag älskar den sjukt mycket! Jag måste ha den i midjan då den är för tajt att ha längre ner. Osäker på om det är en sådan modell som ska vara i midjan eller inte.. men spela roll! Det funkar fint för mig. Kommer dock ha leggings på mig när jag använder den på riktigt. Från ellos.se

 

Det som jag verkligen minst tycker om på min kropp är mina överarmar. Jag gillar dom inte när jag tittar ner på dom, inte i spegeln, inte på bild, inte framifrån, inte bakifrån och inte från sidan. Jag tycker inte heller om att andra ser dom. När jag tittar på jämförelsebilden där jag gått ner 40 kilo ser jag ju att de blivit mindre och ingen är gladare för det än jag. Mindre betyder dock inte att de ännu nått ett stadie där jag inte längre känner avsky när jag  ser dom. 

Även om jag älskar sommaren så är den årstiden  rätt jobbigt i kombination med dessa känslor om mina överarmar. Jag har högst motvilligt på mig t-shirt, alltså jag har det för jag får värmeslag annars men det är inte så att jag trivs. Ja, utomhus då, hemma har jag såklart på mig sånt utan att tänka desto mer på det.  Linne är något som jag har under koftor, under tröjor.. inte som  soloplagg men åh vad jag önskar att jag hade det. Vore så himla skönt att våga ha det på sommaren, för jag blir verkligen så lätt överhettad i solen.

Har i alla fall bestämt att jag i sommar ska försöka våga ha linne ute bland folk.. för egentligen är det ju skitsamma.. det är ju inte som att någon tror mina armar är minimala i t-shirt och blir helt chockade över storleken när det istället saknas en minimal ärm. Lustigt hur så små saker betyder aaallt. Den där lilla, lilla ärmen skyddar mig tydligen från omvärlden.

 

Vaknade vid 7 något av att Philip fick larm, han har beredskap.. nu kan man ju välja att se det som sugit att larmet går så tidigt på en lördagsmorgon men man kan också se det som en chans att ta tillvara på dagen. Han fixade sitt larm medan jag låg och surfade lite på mobilen i sängen (med andra ord gå igenom det lååånga flödet i instagram) och sen åt vi frukost tillsammans i köket. Vi äter sällan frukost tillsammans nu för tiden för antingen jobbar han eller så kliver vi upp så sent att det känns onödigt med frukost. Gjorde lite ärenden och åkte sen en sväng till ett litet shoppingcentrum.. var där innan dom öppnat så fick sitta och vänta 10 minuter innan vi släpptes in. Jag satt alltså och väntade på att en klädbutik skulle öppna (klockan 10) på en lördagsmorgon, sjukt litkt mig.. eller inte ;) Är nog första gången. Behövde köpa ett enkelt svart linne för de jag har är så stora och sladdriga, inte alls roliga med andra ord och så behövde jag fylla på med mitt beroende, BB cream. Jag tycker att vi valde det sista, ta tillvara på dagen. Nu har vi umgåtts några timmar så nu kan jag med gott samvete plugga i några timmar ;)

 

 

På händelselösa dagar är bloggen också händelselös. Jag vet faktiskt inte riktigt vart den här dagen har försvunnit. Pluggdag, så har mest spenderat dagen med att läsa.. och mer av det blir det imorgon.. jag är ingen som tycker om att läsa böcker. Jag tappar bort mig själv, tänker på annat, blir trött.. Föredrar skrivdelen av skoluppgifter men man kan ju inte alltid göra saker som är roligt. Är åtminstone intressanta saker jag läser om men det hjälper tyvärr inte min trötta hjärna från att tappa bort sig själv. Sambon uttryckte sin oro härom dagen för hur otroligt glömsk och senil jag kommer bli när jag blir äldre.. eller som han sa det.. "när du blir senil på riktigt".. för jag är lite småsenil nu. Jag glömmer bort ord, glömmer konstant bort vad jag håller på med, finner ofta mig själv ståendes någonstans i lägenhetem då jag varit på väg någonstans men glömt vad jag skulle göra. Tror att min hjärna behöver semester!

Jag tänkte på en sak här om dagen. På hur sjukt det är att nånstans på min kropp har jag tidigare lyckats bära 40 kilo utöver det jag redan bär. Vart var dessa kilon placerade? Har jag gått ner 1 kilo på armarna? 1 kg av 40? 2? 3? Hur mycket satt på magen? På benen? Om jag gått ner 20 kilo på magen så känns den tanken rätt sjuk, hur orkade jag ha 20 kilo mer än jag har nu på magen?

Det känns overkligt att jag gått ner 40 kilo. Det är lätt för mig att tänka på det som en droppe i havet, som att det inte är någonting för jag jämför ju de 40 kilona med hur mycket jag måste gå ner, allt som allt. 40 kilo är bara en början.

.. men så kommer dom där stunderna då och då där jag tänker, fan.. 40 kilo, det är ju sjukt mycket egentligen. Det är tungt att lyfta något som väger 40 kilo. Alltså måste 40 kilo viktnedgång vara mycket oavsett vilken startvikt man har.

Det är inte lätt för huvudet att förstå alltid. Förstå vart allt suttit, att jag gått ner 40 kilo, hur jag ska förhålla mig till den siffran. Jag vill inte bli nöjd med den siffran heller, inte för nöjd.. för jag är ju bara i början fortfarande. 

Jag har en liten låg dag idag (inte något som påverkar min kosthållning eller liknande så inget att oroa sig över) känner mig bara lite ensam, ledsen och halvt eländig. Det här med att känna sig ensam är något jag väldigt sällan gör. Jag trivs väldigt bra med mig själv och har inget emot ensamhet men enstaka gånger känns det inte fullt så okej. Idag var en sån dag så därför är jag glad att min pappa hade tid att prata lite i telefon idag om ditten och datten, bland annat om vikt - han är den som alltid puschat och försökt få mig att gå ner i vikt i alla år. Efter samtalet så kändes allt lite bättre. Jag kände mig lite mindre ensam och inte längre så nere. <3 Min pappa är så sjukt positiv, kanske lite väl ibland ;) Hans motto i livet är "det löser sig". Allt löser sig alltid och det är något som jag tagit med mig från honom. Det löser sig, på något sätt.

 

Något som måste lösa sig för mig just nu är angående min C-uppsats. Jag är på det klara med mitt ämne, syfte, avgränsning osv som jag vill ha. Jag vill skriva om den psykosociala tillgängligheten för personer med synliga, fysiska funktionsnedsättningar. Hur ser bemötandet från samhället ut? Finns det en tillgänglighet i samhället för dessa personer att vara den dem är? Att bli accepterade för den dem är. Det handlar med andra ord inte om fysisk tillgänglighet (installation av rampar och så vidare) utan den psykiska tillgängligheten.

 

Jag tycker att det är ett riktigt intressant ämne och ser fram emot att skriva mer på uppsatsen.. men.. mitt problem just nu som jag behöver lösa är hur jag ska få tag på personer att intervjua angående frågan. Jag vill intervjua just personer med synliga, fysiska funktionsnedsättningar men jag vet inte riktigt hur jag ska komma i kontakt med personer som vill ställa upp. Så det är något jag klurar på nu. Har ni några tips?

Var definitivt inte något som bara var aktuellt för gårdagen, trötthetskänslan i kroppen. Har ont i varje kroppsdel och är slut även idag. Som tur är behöver jag inte iväg någonstans idag utan kan sitta här vid datorn och plugga istället. Under täcket. Ska försöka ha en lite mer produktiv dag än gårdagen men vi får se hur det går. Kontrollvägde mig imorse för att se att gårdagens vikt inte var en glädjevikt (dvs mer positiv än jag förtjänade) men det verkar det inte vara, var något hekto mindre idag. Härligt! 8 veckor kvar på mina 9 veckor utan godis och det vore riktigt härligt att få se 140 något (även om det är höga 140) i slutet av dessa veckor. Det är mitt mål som jag arbetar mot :)

Idag har jag haft en riktigt trötterdag. Efter handledningen i förmiddags (som gick bra) har allt varit som i en dimma. Jag har stirrat på min datorskärm med dokumentet för C-uppsatsen öppen i flera timmar och bara lyckats skriva ner 3-4 rader. Verkligen helt slut. Antingen är det bara något för idag eller så har jag något skit i kroppen, misstänker att min herpes i ögat är tillbaka och är den det är det kanske inte konstigt att jag känner mig så här. Är inte bara trött utan har rätt ont i kroppen också. Brukar må halvtasktigt i samband med herpesen nämligen. Nåväl, hoppas på att vara lite piggare imorgon, har mycket att göra :)

 

Fick i alla fall veckohandlat tidigare under kvällen så nu är kyl och frys fyllda med bra saker igen. Alltid skönt även om det var grymt jobbigt att masa sig runt i affären :)

 

Känner mig sjukt pepp på att se nya siffror på vågen förresten. Ska bli så härligt att se hur siffrorna tickar ner nu på 150 talen. Känns också riktigt skönt att vara i fas redan efter en vecka, det är aldrig kul att gå ner kilon som man redan gått ner innan. Nya siffror är betydligt roligare!

 

Så var en helg över och jag är glad över att jag kunnat slappna av. Leva lite i stunden och inte stressa över allt som jag har en tendens att göra just nu. Blev social lördag som jag skrev och idag söndag har vi mest chillat här hemma. Har rensat min garderob och sorterat dom i 4 högar. Skänkes, släng, spara och packa.. för ja, jag kommer inte använda hela min gardrob den kommande månaden så kan lika gärna packa ihop rätt mycket inför flytten. Blev rätt mycket i både skänkes och slänghögarna så det var skönt göra sig av med lite som aldrig används. Har även städat, kika på film och åkt runt i bilen för terapi ;) En väldigt bra söndag faktiskt, lagom innehållsrik.. om man inte räknar med att ngn kidnappat tvättstugenycklarna så vi inte kunde använda vår tvätt-tid. Har haft en lätt irriterad sambo här hemma som satt upp lappar och knackat på och sprungit upp och ner för att kolla om tvättstugan blivit ledig någongång.. men icke! Nåväl!

 

Imorgon ska jag till skolan för första handledningstillfället, är nervös då jag inte vet vad som förväntas av mig på första mötet eller vad vi ska göra då men det kommer säkert gå bra. Hoppas att handledaren är bra också!

 

Dags att sova, vägning imorgon på morgonen! Hoppas på bra resultat :)

 

Natti

Två dagar i rad har vi sovit utan alarm ställda, det händer.. ALDRIG. Vi har alltid alarm ställda, vardag som vardag vilket är rätt onödigt kanske. Har hur som helst varit så himla skönt att få sova ut tills kroppen själv känner för att vakna. Idag vaknade jag dock upp med rosslig röst, astmakänningar och lite täppt näsa.. hmm, får hoppas det inte är något som ska fastna på mig.

 

Igår hade vi en social dag. Var hos Philips bror (med familj) rätt många timmar igår. Började som ett hälsa på besök men slutade upp i grillkväll med oss och två andra par (utöver värdparet). Var en trevlig dag och kväll med barnbus, bra sällskap och god mat. Jag försökte tänka på vad jag åt, det är ju alltid svårare när man inte lagar maten själv men jag tycker jag gjorde ett okej jobb.. bearnaisesåsen jag åt var kanske tveksam men jag försökte hålla ner mängden samt att jag inte ätit så mycket innan på dagen kalorimässigt.. så det var nog okej ändå.